Bästa vi.

I början skrev jag texter, för att försöka få ner i ord vad jag kände. För det var kaos med känslorna i början. Det blir ju så när man blir kär. 
 
"Omedvetet låter jag mig falla. Jag lär mig, du lär mig och jag faller med öppna armar. Jag trodde inte det skulle vara såhär enkelt, jag trodde inte jag skulle våga öppna mitt hjärta med den här naiviteten. Jag trodde jag skulle stå där och kämpa och vara så rädd att jag skakade. För chansen finns att du tar mitt hjärta, ångrar dig och krossar det.

Men jag tror inte det. Jag tror det här är bra. Du är bra och jag vill inte stå där i efterhand och ångrat att jag aldrig tillät mig att drömma och våga med dig. Vi känns rätt och jag hoppas bara att det fortsätter åt rätt håll och blir något ännu bättre.

Annars, om det inte blir så så får det vara okej. Men då vågade jag i alla fall. Då vågade jag känna och falla. För det är en fantastisk känsla att våga känna det jag känner. Att våga bli förälskad i någon."
 
I lördags var det ett år sedan den där kvällen då vi bestämde oss för att bli tillsammans och det är fortfarande en av de finaste dagarna i mitt liv. Den 24 oktober. Inte kunde jag tro då att vi skulle ha sån tur att vi ett år framåt fortfarande skulle vara tillsammans, men också vara sambos. Du är det bästa som hänt mig och jag är så lyckligt glad att vi fått det här året tillsammans och jag ser fram emot framtiden med dig. Älskar dig mest.
Frida | |
#1 - - Nina:

Va fint skrivet! :)

Upp